Så här gick det till när jag blev kär ....

Det hände för drygt ett år sedan. En suddig bild på blocket väckte min nyfikenhet och fick mig att i hemlighet ta bilen till Krylbo för en närmare titt. Nej, nej, nej tänkte jag när jag såg rucklet, för mycket jobb att flytta huset hem till oss på gården Björkan. Tur att jag inte övertalade min man att följa med, han är visserligen luttrad vid det här laget, men det finns ju gränser för vad som är möjligt.
Kan ändå inte hålla mig, kliver in i farstun där ena foten brakar rakt igenom det ruttna golvplankorna. Greppar tag i en dörrkarm och snubblar in i storstugan.
Först då lyfter jag blicken och möts av en gudomligt vacker syn och tappar andan. Gustavianska väggmålningar med ljuvliga blomstergirlanger. Springer ut och där står paret som satt in annonsen. - Jag tar det. Måste bara hem och övertala min man. Ni får inte sälja det till någon annan, utbrister jag samtidigt som jag stänger bildörren och trycker gasen i botten. Men hur ska jag få min man med på detta vansinniga projeket? Jag måste snabbt tänka ut en plan! 

 

Så började det och sju månader med hårt arbete följde. Idag ligger husdelarna utspridda i förråd och diverse andra utrymmen. I t.ex. barnens lekstugan ligger fönsterkarmar i väntan på att få komma till sin rätt igen. Den resan och mycket annat kommer ni att kunna följa i den här bloggen.

Varma men lite vårsnuviga hälsningar! Annica